270213

Gårdagen spenderades som sagt i skolan och sedan bakade jag med mamma mot
kvällen eftersom mamma hade ett ljusparty. En massa skolarbete var det också att göra,
blev även heta disskusioner om studier och framtiden.

Började klockan åtta med matematik, spenderade dock hela andra timmen hos
studiehandledaren och försökte komma fram till vad jag skall göra för tillfället
och vad jag vill ha ut av framtiden.

Ända sedan jag kan minnas har jag velat bli läkare (om man bortser dedär
drömmarna man hade i lågstadiet om att kunna leva på sången), det har alltid varit
målet. Jag har valt så många val efter denna dröm och nu när man är så pass "vuxen"
måste man börja fundera vad som faktistkt är realistiskt. Eftersom jag alltid haft läkar-
yrket som mål så har jag inte direkt haft någon B, C eller D plan, jag har alltid trott
att jag min vilja och envishet skulle räcka så långt att jag skulle ta mig igenom alla
ämnena i gymnasiet och klara dem med någolunda god marginal. Men det visade sig
inte vara så, orken tog slut någonstans i mitten och envisheten böts ut mot uppgivenhet (?).
Nu är allt oklart, drömmen och målet om läkaryrket är ganska så långt borta, jag försöker
hitta nåt annat som skulle intressera mig någolunda lika mycket, men ingenting verkar klicka.
Att helt byta inriktning har visst slått mig, men har ingen aning om vad det skulle vara isåfall
och dessutom börjar det vara lite väl sent att göra det...  Jag känner mig alltså ganska så
vilse för tillfället, man kan inte leva på en dröm hela tiden utan måste vara realistisk,
vilket jag i andra situationer brukar vara, men detta är inte alls lika lätt, att se sanningen.
Eller är det sanning eller är det bara nåt som finns i mitt huvud?

Detta är vad jag har haft i huvudet hela dagen, det var även det som diskuterades på lunchen
med mamma. Ingen biologi har jag läst heller och alla andra skoluppgifter är så gott som ogjorda
också, låter ju fint dehäran! Har istället kopplat bort hjärnan och kollat OC;. Nu kallar sängen
då det är körlektion imorgonbitti klockan åtta, usch fy!

- Amanda -



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback