031012

 
Satte mig i morse och skrev ett matematik prov jag inte alls övat på, 
och jg var klar efter ca. 40 minuter redan, vilket i sig är ett dåligt tecken.

Jag kom på mig själv med att fundera tillbaka på högstadietiden då jag gillade matematiklektionerna
och provena till och med! Jag hade bra i ämnet och var en av de få som såg fram emot lektionerna.
Nördigt kanske det låter, men jag saknar det. Att känna att man är bra på något, för för tillfället känns
det verkligen inte som jag är bra på det eller något annat för den delen angående skolan.
Kortmatematiken känns väldigt lockande bara för att jag skulle få tillbaka
känslan av att det är roligt att räkna!

Kemin blev dessutom godkänd, vilket är skönt. Okej, visst det var inte tack vare mina otroliga
skills det heller, utan tack vare minitests poängen... men va nu där?! De gick igenom!

Imorgon är det sista provet som gäller och man bort ser från omtenten som är efter höstlovet.
Samhällsläran kommer jag skriva imorgon och fyfan vad jag är sur över att jag suttit en hel period på
lektioner 5 timmar i veckan helt i onödan då jag inte fått det minsta ut ur det, utan hamnar hoppas på
att jag lär mig något när jag nu läser igenom hela jäkla boken. Om jag ville ha det så,skulle jag
lika bra ha kunnat tenta hela jäkla kursen! Någon annan som känner igen känslan?

 

- Amanda -


jepp man satt lite i onödan på den kursen .... jobbigt

2012-10-03 | 19:18:38

joo, håller helt med dig!

2012-10-04 | 15:13:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback