Never look back...

Måndagen över. Spenderade 2 sista timmarna på lärkulla på en kurs som heter - våga tala finska - man kände sig som en femåring, men det verkar bli helt bra så Sara och jag bestämde oss för att vi fortsätter. Tyvärr måste vi gå om gymnastik kursen nästa år istället.

Mamma hade köpt lite "school stuff" åt mig, man får väl aldrig för mycket av häften, pennor och minnes lappar? Påtal om skolan så känner jag den gnagande "panik"känslan.. då när man märker att "shit, vafan varför kan jag int, kommer jag int ihåg dehär?! Hur ska jag någonsin klara provet?"



- Amanda -



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback